I måndags såg min vän på jobbet denna lilla lilla notis i vår dagstidning. Den gick mig obemärkt förbi men inte henne. Vi spekulerade lite runt den och sedan tänkte vi att tjaa, varför inte?

Jag tog på mig att ringa och kolla vad det var för något egentligen men när jag ringer telefonnumret så säger kvinnan i andra änden att "det är fullt redan, det har ringt i ett men jag kan ta dina uppgifter ifall det blir återbud", visst visst gör det...

Hör och häpna när hon två dagar senare ringer och säger att de fått ett återbud och att jag var välkommen att under tre timmar samma kväll delta (i vadenuvafönågot), de bjuder på mat och ett presentkort på 400 kr för besväret.

Tjaa, återigen, varför inte? Vad gör tre timmar om hundra år? Man ska aldrig sluta vara nyfiken.

Vi var tio personer, fyra män och sex kvinnor, hälften under 30 år och andra hälften över detsamma, jag tillhör ju då den andra hälften (om det nu skulle undgått någon).

"Fascinerande att folk erbjuder sig att delta i något de inte vet vad det är, att man ringer på en sådan liten annons som egentligen inte säger så mycket", tyckte de två som tog emot oss när vi kom. Roligt och fascinerande. De berättade att de hade fått i uppdrag av SVT att göra denna undersökning om en dramaserie som var under uppbyggnad och vars fortsatta existens och fortskridande vi nu hade chansen att påverka. Kul!

På bordet framför oss var det dukat med en varsin tallrik med kycklingsallad, där var dukat kaffe, te och vatten, samt ett varsitt anteckningsblock med penna därtill. På en tv-apparat såg vi på filmen ca en timma, delades därefter in i två grupper och satt sedan och diskuterade vad vi, var och en,  tyckte om handlingen, om titeln, om musiken, om karaktärerna, om längden på avsnitten, om dialogen, ja allt möjligt som föll oss in. Sedan tittade vi ca en timma igen och en ny diskussion tog vid. Det vi fick se var alltså avsnitt ett och två,  av tio eventuella avsnitt.

När tre timmar gått var de tvugna att avbryta, fast jag tror att de flesta av oss deltagare velat sitta kvar ett tag till och prata, vi hade liksom kommit igång...

Vad handlade då serien om? I stora drag kan man säga att man får följa ett antal olika människor som alla hamnar i Thailand av olika orsaker, en man åker dit för att hitta fru, en kvinna för att återhämta sig från en stroke, och en rullstolsbunden man för att semestra samt en thailändsk man som jobbat ihop pengar i sverige och som nu återvänder hem.  Deras liv, situation och relationer får man då följa. Om serien var bra? Nej inte direkt, lite seg, lite väl tragisk för min smak. Jag gillar serier som Desperate Housewifes, Prison Break och den engelska Skenet bedrar. Tveksamt om jag skulle följa denna om resterande avsnitt var som de två första. Kända skådespelare i dramat var bla Kjell Bergqvist och Maria Lundqvist.

När det hela ska sändas var inte heller bestämt men jag kommer nu i vilket fall självklart att hålla utkik efter den, "30 grader i Februari" heter den, om den får behålla sin titel...

Har varit bortrest till det vackra Hälsingland. Suttit inne hela dagen och sedan i bil i flera timmar, just denna fantastiska heta sommardag, jag som fullkomligt ääälskar heta sommardagar har bara förnimmat den genom fönstret. Förutom ett kort shopping-stopp i Gävle då förstås :D

Men ändå. Därför.

Ben och Jerry, två godingar. Avslutningsvis.

Jag har ju slarvat med löpningen, ja nå alldeles kolossalt. Jag har slarvat i en månad. En hel månad! Men vad gör en månad om hundra år? Det är bara att ta nya tag.

5 kilometer blev det.

Leker lite med ett gammalt armband. Tänk om det var äkta?

När vi kom hem idag låg ett paket och väntade på mig. Äntligen! Vill ju så gärna ut och prova men det bara regnar och regnar. Kan det inte sluta nu? Snälla?

Traditionellt. Dans, lotter, kaffe ur plastmugg, sill och nubbe, sång (eller jaa, ehrm ehrm krax krax) jordgubbstårta, kortspel och skratt.

Sova bäddsoffa, vakna först, vakna mosig.

Men vilken stilla fin morgon, helt perfekt att luta sig mot väggen, i solsken,  dricka morgonkaffe, småprata lite...

Tack för den.

Det finns hur mycket recept på nubbesallader som helst, jag vet. Men den här, oj oj! Jättelätt att göra. Kan förberedas dagen före och lika god om inte ännu godare dagen efter. Den gör succé varje gång.

Överlägset. Jag lovar.

En julklapp skulle lämnas tillbaka, ja inte min utan min lunchkamrats - jo en julklapp. Inne i butiken där återlämningen pågick träffar jag på en gammal vän, ja både gammal (nåja) och vän sedan länge. Han stod och provade kavajer medan han berättade för mig att han är släkt med Sören Norrby. Vem är nu det,  tänkte jag? Är det någon man bör veta vem det är?  Ja enligt min gamla (nåja) vän så vet man det troligen om man har eller hade högsta betyg i historia. Jag fick näst högst betyg i historia.

I alla fall var denne Sören ståthållare på Gotland under tiden Kristian II var kung i Danmark på 1500-talet. Efter att Krille avsatts började Norrby ägna sig åt sjöröveri, med Gotland som sin bas. Och med denne sjörövare, Sören Norrby, var min gamla (nåja) vän släkt. Ja tänk så det kan vara. Om han köpte någon kavaj? Jorå, han gick därifrån med en kavaj till slut. Han litade på mig och valde den jag valde. Bra kille där.

Stödstrumpor skulle inhandlas, ja inte åt mig utan åt min lunchkamrat - jo stödstrumpor. Istället för att stå och hänga inne på apoteket under tiden så slank jag in i affären vägg i vägg, jag menar hur kul är det att vänta på någon i ett apotek?

"Ska bara kika lite" sa jag det första jag gjorde till tjejen som stod i butiken och plockade med kläder. Bara kika lite, jo jo. Hamnar snabbt i provhytten och lika snabbt vid kassan - vill ha.  Då upplyser den unga fröken medan hon avläser streckkoden på prislappen, att det är 40 procents rabatt. Överraskad? Japp det kan man säga, glatt överraskad. Nästan halva priset. Jippii! Hon gjorde min dag kan man säga. Rean skulle egentligen inte börja förrän på måndag sa hon. Bra tjej där.

Näe. Enkelt. Den med citron och ingefära är så god. Såå god. Jag köpte alla tre i fredags. Idag är det veckans längsta dag, tisdag, och de är slut. Borta! Alla tre. Sjuukt.

Citron och ingefära.

Erkänner att vår drygt sex kvm stora plåtbalja har varit klar ett tag men jag har dröjt med att visa "efter"-bilder. Varför? Jo det var inte så lätt att hitta just blå blommor, lila i olika nyanser fanns det gott om men blå, nej. Sedan är de röda blommorna väldigt fint mörkt röda men mot den svarta plåten så tenderar de att försvinna, de kommer inte till sin rätt, ljusare röda hade gjort sig bättre. Dessutom ser det ut som jag planterat en hög med ris i blomlådorna, sorterna jag valt spretar åt alla håll. Men vis av erfarenhet så vet jag att de brukar bli bättre efter ett tag - när de fått växa och gona in sig.

Golvet är underst ett trägolv, skönt att gå på men med åren slitet och fult. Från början släpade vi ned golvet (det består av ett antal bitar på ca en kvm styck) och vi skurade, fejade och oljade in och släpade upp golvet igen. Det har vi numera gett upp. Det finns andra mycket bra alternativ för oss som bor tre trappor upp, utan hiss -  till exempel en matta.

Mattan är också skön att gå på, lätt att bära, billig att köpa, suverän att dammsuga och torkar jättefort. Vi har köpt vår på Bauhaus. Där finns de längs en vägg på stora rullar. Det är bara att måtta hur mycket som går åt och sedan med till exempel en helt vanlig sax justera till den om det behövs när man kommit hem. Från början hade vi en mörkgrå, nästan svart, och den passar bäst tycker jag, till plåten, till de svart/vita stolsdynorna men den var helt slut överallt sist vi bytte så nu har vi en ljusgråblå. Den ljusgråblåa gör sin sista sommar i år. Kanske dynorna också.

Vinrankan längs ena kortsidan är av plast, tänkte bara tala om det för er om ni nu händelsevis skulle få för er att vi förbereder vinframställning på balkongen. Det gör vi inte.

Dåså.

Var hemma hos en vän igår ikväll, ni vet hos henne som jag cyklade till, hos henne vars trädgård jag fotade och hos henne som bjöd mig på mat, dryck, massa prat och trevligt sällskap till långt in på natten.

Har ni sett det förut? Korv på löpmeter? Inte jag.

Jag har en balkong, min vän har en trädgård. I hennes trädgård fotade jag för glatta livet medan grillen gjorde sig beredd på det som komma skulle.

Tio vuxna, fyra ungdomar, två småflickor. Mycket trevliga människor de där.

Igår kväll grillade vi. Satt ute i trädgården tre trappor ned. Och det var så gott så gott så gott. Hann bara knäppa lite på salladen därefter hade jag annat viktigt för mig - som att äta!

Vi hade lite jordgubbar och brieost kvar sedan utflykten tidigare under dagen så de fick slinka ner i salladen. Ett infall från min sida, vet inte om det är vettig matlagning men mumsigt var det. Och jösses vad gott det är med, i folie grillade gula lökar, oj oj, jag gjorde nästan en piruett. Sååå goda var de.

Men vet ni vad? 5-0!

Vår balkong är en balkong helt i plåt. Infälld i hustaket. Om det är hett på sommaren? Att det är! Men om den inte fanns skulle jag inte kunnat bo kvar. Balkongen nås från köket och när jag kan sitta där och njuta frukost, då är det sommar, äntligen.

Varje år gör jag iordning vår plåtbalja. Matta på golvet, väggarna vaxas med bilvax, för det gör plåten blank, fin och damm - och smutsavstötande, blomjord inhandlas och några krukor med kryddor samt allehanda blommor i rätt färg. Jag är inte så noga med att kolla om blommorna passar bra ihop eller om de ska ha lite eller mycket vatten, lite eller mycket sol, det borde jag, varje vettig människa skulle ta hänsyn till sådant, men inte jag inte, utan det är färgen som är det viktiga, det ska vara vackert för ögat. Jag blandar sorter hej vilt men i år är det blommor i röda och blå nyanser som gäller, endast i rött och i blått. Konstigt nog fungerar min taktik. Blommor trivs på vår balkong - tre trappor upp.

Efter
...bilder får ni en annan dag, snart, har lite blommor kvar att inhandla...

Vilken helg! Och den pågår ännu. Det är nog många som tagit årets första dopp skulle jag tro, är ganska säker på det. Hade god lust själv att göra det, ta ett dopp alltså. Sjön såg inbjudande ut men jag är feg jag, att det är hiskeligt varmt i vattnet är ett minimikrav, alternativt att jag är hiskeligt svettig. Bikinin var med men den här gången fick den ligga kvar i väskan.

Grodan satt och solade sig mitt på gräsmattan. Viftade då och då litegrann på ena bakbenet, sådär lite lättjefullt, som om det kliade. Jag kröp närmare och närmare men den brydde sig föga om mig, tittade på mig bara med sina gula ögon. Envist. Ful var den. Till slut kom gräsklipparen för nära. Om grodan var en prins? Antagligen.

En vän och jag stoppade fötterna i ett varsitt par exakt samtidigt, jag i ljusbruna och hon i mellanbruna. Vi stirrade på varandra, vi åhade och ahade och sedan var det bara att gå till kassan. Halva priset. Klockrent.

Så här ser högen på mitt nattduksbord ut och jag har ledigt i hela fem dagar. Nu ska jag ligga på sängen och läsa. Jo det ska jag.