Måndag den 5 februari 1990 klockan 22.12:

....Johannes, undrar vad du kommer att kallas så småningom? Jonte? Jonne? Hannes? Eller kanske något helt annat? I vilket fall är du en mycket aktiv ung man. När vi går till öppna förskolan  bryr du dig inte det minsta om mig. Du bara drar iväg och undersöker allt, stortrivs...

Onsdag den 2 januari 1991 klockan 20.27:

....Du är en så förbannat glad kille. Vi var på stan en sväng idag. Du ser ut att vara i sjunde himlen när du får gå själv, mallig och stolt. Pratar och ropar överallt i affärerna  och folk tittar och skrattar åt dig. Du satt på pappas axlar och hojtade åt alla och envar....

...Du leker inte med dockan du fick i julklapp, den ligger bara där i sängen, men däremot är du förtjust i servisen, pallen, tofflorna och dina bilar. Du gillar också bandet du fick av moster...

Utdrag ur den dagbok jag skrivit som handlar om Johannes och hans första år i livet, de åren som man själv inte minns. Det är helt absurt men idag fyller min snälla lilla kille hela
 

Igår kväll hade vi husets årliga grillkväll. Vädrets makter var med oss, det var uppehåll, till och med sol men en aningens kallt om man ska vara ärlig. Men hey, vad gör det att det är kallt? Inget. Vi grillade, vi åt, vi drack, vi byltade på oss mer kläder och vi pratade. Var och en tar med sig det som de vill grilla, och vill man bjuda på något så gör man det, men det är inget måste. I år hade Åsa gjort en kaka som inte gick av för hackor, härligt seg och kladdig (med en påse Polly:sar i) och till det vispad grädde. Ska nog be att få receptet. 

Kvällen var trevlig, som vanligt. Kan återigen konstatera - vi har bra grannar vi.

Vi har två hundar i huset, en bor längst ned och den andra bor högst upp. Detta är hunden som bor längst ned. Han verkar jättesnäll, onekligen. Poserade så fint för mig.

Sådärja. Lillasyster, mamma och pappa har jag packat med mig och vi tuffar nu tåget ner till Göteborg. Väl framme ska vi checka in på vårt hotell, sedan går vi ut och äter något gott och därefter styr vi kosan till Bingolotto-studion där vi ska vara med på kvällens direktsändning. Jajamensan. Ikväll sitter jag där med dutt-pennan i högsta hugg och duttar Ivar 17, Olof 82 och säkert en och annan Bertil också. Oj vad jag ska skrika högt om jag får bingo.

Alltså, ikväll mellan 19-20 kan ni (kanske) skymta oss på tv, på Sjuans kanal. Hepp!

Har trots det fina vädret varit på stan och rantat runt och det kan jag säga att det var jag inte ensam om att göra. Varenda västeråsare verkade vara ute på ärenden, speciellt ärenden som hade med trädgård och grillning att göra.

Men jag visste vad jag skulle ha och var snabb  och effektiv. Kom hem med både träskor och stövlar (japp, stövlar tänker jag använda fast det är sommar, tycker det är snyggt med klänning och till det stövlar på brunbrända bara ben). Kom hem med ett stort vitt mjukt satinlakan, lite nya kläder (jihuu!) och annat smått och gott. En ny matta till balkongen inhandlades och blomjord. Ja balkongen ja, det är dags att göra iordning den. Har förberett allt utom att köpa själva blommorna (ja och sedan är ju vaxningen av plåten kvar förstås) men nästa helg ska den bli helt klar. Denna helg hinner jag inte. Ska nämligen iväg imorgonbitti på en liten tripp till Göteborg. Berättar senare vad jag ska göra där.

Er önskas en finfin fortsatt lördag och senare ikväll när det gäller, visst hejar vi på Loreen?

Åh jag har varit på ett så speciellt ställe i veckan. Oj oj! Ni ska få se lite foton därifrån sen när jag fått ordning på dem (tog några stycken, typ 600). Stället ligger strax utanför Västerås, ca två mil utanför och fick mig nästan att vilja bo på landet, jag som är en stadstjej ända in i märgen, förstår ni hur speciellt och fint det var?

Nåja, just nu vill jag bara säga hej.

Hej!

En busy vecka ahead, jobbmässigt, och nu tar vi tag i den gott folk!

Halloj måndag!

Denna fina unge - snäll, omtänksam och smart!

Den goaste goaste lilla sessan. En drygt fyra år gammal sessa på sin pappas 40-årsdag!

Vet ni vad? Häromdagen stannade jag och tankade bilen, inget konstigt med det, nej det är det ju inte. Men därefter åkte jag i drygt två mil och svängde sedan in till den Max hamburgerrestaurang som dök upp runt kröken. Jag hade nämligen inte hunnit äta någon lunch och det kändes som jag höll på att svälta ihjäl, vilket naturligtvis var långt ifrån sanningen men ändå, ni förstår vad jag vill ha sagt, att jag var väldigt väldigt hungrig (klockan var ca 16.45). När jag står där i Drive Thru-kön och väntar på att få betala för mitt Friscomål så dyker en äldre man upp utanför bildörren och knackar med ett krokigt pekfinger på rutan, och innan jag hunnit lägga handen på knappen som öppnar fönsterrutan har han gått, åt samma håll han kom ifrån.

Hm, vad var det där nu då? Jag öppnar dörren och lutar mig ut, fortfarande med fönsterrutan uppdragen och bilbältet på, tittar bakåt och där står han.

- Jag sätter på tanklocket åt dig, säger han samtidigt som han avfyrar ett leende åt mitt håll.
- Men åh! Ojdå! Tack tack så mycket!

Tänk att jag i över två mil åkt med tankluckan öppen och tanklocket hängande utanför. Nu förstod jag också plötsligt varför en bil brevid mig, en och en halv mil tidigare tutade så frenetiskt när vi stod i en korsning och väntade på att trafikljuset skulle slå om till grönt. Men jag min nöt vägrade att tro att tutandet var till mig och tittade aldrig åt den tutande bilens håll, nej jag sneglade inte ens åt dess håll utan stirrade stint rakt fram. Det kan ju inte vara åt mig, jag står ju bara här, helt oskyldigt. Men det borde jag ju ha gjort såklart.

I lördagsmorse fick jag nybakade scones till frukost, och inte vilka scones som helst utan scones med choklad i!
Men det var i lördags det, nu är det måndag.

Hej måndag!

Ingredienser
7,5 deciliter vetemjöl
0,5 tesked salt
1,5 teskedar bakpulver
0,5 deciliter råsocker
125 gram smör
1 st ägg
2 deciliter mjölk,  3 procentig

Gör så här
Sätt ugnen på 250 grader, varmluft om möjligt.
Blanda vetemjöl, salt, bakpulver och råsocker i en bunke.
Tärna smöret och nyp ihop det med de torra ingredienserna.
Vispa samman ägg och mjölk.
Blanda vätskan med de torra ingredienserna till en deg.
Dela degen i lika delar och platta ut till cirka 1 centimeter höga och ca 7 centimeter breda bitar på en mjölad arbetsyta.
Lägg bitarna på en plåt med bakplåtspapper.
Grädda tills sconesen får en gyllene färg, cirka 10-13 minuter.

Ja här går det inte i många knop idag inte. Igår gjorde det det men inte idag. Idag tassar jag runt i sockorna och bakar marängbotten till efterrätten som det ska bjudas på senare i eftermiddag och regnet strilar utanför så det gör inget, inget alls.

Jag hör hur det fräser ute i köket. Spännande.

Men! Har hon inget annat att skriva om? Än att det fräser i köket?

Jo men visst har jag det. Så här ser vår salt och pepparkvarn ut. Märket är Peugot, samma som bilmärket Peugot. Uttalas Peschå och inte Pjugått som min son sa till för inte alltför länge sedan.

Och nu hördes en mörk röst från köksregionen ropa maaat. Så nu ilar jag. Som sagt, spännande.

Den goaste har jag träffat idag. Den goaste som helt ohämmat ställer sig mitt bland musikanterna och hjälper till, till exempel med att vända notblad åt farbrorn som spelar klarinett. Mellan varven kan man ju alltid blåsa lite såpbubblor, vilket hon också gör.


Hon gissade också att burken med ärtor innehöll 745 stycken och jag gissade på 845 stycken emedan det rätta antalet var 777 stycken och den som gissade närmast gissade på 799 stycken. Den goaste hade med andra ord en gissning som nästan nådde ända fram, faktiskt. Inte illa alls av en fyraåring.

Igår när jag kom hem från jobbet möttes jag av ett hav med blommor, och tända ljus.

Sex år har gått, det är sex år sedan det blev vi.