Fladdrar från blomma till blomma, söker mat som vore det sensommarens sista måltid. 

 

Kan ju inte annat än att bli jätteglad. En otroligt vacker bukett med gula och röda rosor förgyller vårt hem - och mitt hjärta.

 

Uuuuuunderbaraste höstdagen idag, eller var det sommar? Struntsamma, attans härligt var det i alla fall. 

 

Vi rattade bilen till Frösåker. Detta fridfulla ställe, ja det beskriver bäst Frösåkers brygga, har vi ju varit till förr. Med oss denna gång följde tidning, vatten, stolar och ballerinakakor - och kameran såklart. 

 

 

Jaa hörrni, jag har en blogg, men inte för att visa outfits, eller inredning, inte för att ta ställning till saker, inte för att  prata politik eller överhuvudtaget uttrycka åsikter av vikt, såklart har jag sådana. Inte heller har jag en blogg för att skriva av mig, och vända ut och in på mig själv inför anonyma läsare. Jag har inte en blogg för att berätta om vad jag äter eller vad jag gör varje dag, så spännande liv har jag inte. Allt det och oändligt mycket mer finns det ju bloggar för därute, precis allt!

 

Varför har jag en blogg då? Mest har jag en blogg för att visa mina foton, ibland med lite text till och ibland med mera text till. Det finns ju andra, bättre forum för att visa foton, jag vet. Men förstår ni, jag gillar att skriva också, faktiskt. Trots att min text inte uttrycker något viktigt och inget särskilt personligt, så tycker jag om att skriva. Men vem jag är det får ni aldrig veta genom denna blogg. Mig lär ni inte känna via den här kanalen.

 

 

Bjuder på lite naturbilder från min promenad idag. Tråkigt, jag vet. Men that's how it is.

 

Det var inte igår - som jag bakade bullar. Köksregionen är vanligtvis inte min region men idag fick jag ett infall som passar att genomdrivas just i köket.

 

Jag satte deg och lät det jäsa, länge. Skar degen i fyrkantiga bitar, på med en liten klick fyllning och skjuts in i ugnen.  

 

De var klara lagom när mannen kom hem från jobbet. Vi stod där runt köksön med bullarna under näsan, det doftade såklart himmelskt, och mumlade sinsemellan om vi skulle smaka en varsin nu, äta mat senare och senare ändå en eller två bullar till? Eller. Äta mat direkt och bullar efteråt?

 

Medan vi mumlade på så dukade jag upp fyra bullar och en sekund senare satt vi i soffan och glufsade i oss. Med mjölk. Som när vi var barn. Mmmm....

 

Bara så ni vet; de var LJUVLIGT GODA, inte de vackraste men absolut de godaste.

 

Efter 3,5 år har vi äntligen fått upp en tavla på det tomma väggutrymmet ovan soffan. Inte en dag för tidigt om man säger så - tre och ett halft år!

 

När vi gjorde om köket, ja det är inte klokt att det redan gått så lång tid, så lät vi samtidigt måla vardagsrumsväggarna, en uppfräshning bara men ändå. Sedan dess har vi funderat och funderat - vad ska vi sätta för fin tavla ovan soffan tro? 

 

När jag väl kastade fram förslaget och fick ett snabbt och tveklöst ja så tog det bara någon timme innan beställningen var gjord, 2 veckor innan den var klar och nu sitter tavlan där. Förändrar hela rummet, en enkel tavla. 

 

Vad blev det då? Jo ett foto som vi lät trycka på 6 mm tjockt glas, uppsatt med 4 distanser så tavlan kommer ut ca 2 cm från väggen. Så snyggt. 70 cm hög och 100 cm bred, nästan lika stor som vår 55-tums TV på motsatta väggen.  

 

Motivet då? Tema Prickar. Fotot som är mitt bidrag till temat Prickar på Fotomaraton 2015, fotot som jag var mest nöjd över, ja den enda jag var nöjd över fick det bli. En närbild på en solros med bullseye ännu prydd  med daggdroppar.

 

Fem timmar bort, med bil alltså, ligger Kalmar. Där har jag varit i dagarna två. När jag lämnade Västerås ösregnade det och även Kalmar hälsade mig med regn och grå himmel. Men det gick över, det gjorde det. September börjar lovande och inger hopp om en vacker höst. 

 

Jag bodde på ett hotell precis vid Kalmar slott och in i slottsparken gick jag en kort sväng efter ett besök på ICA. Kassen med tidningar och påsen med godis fick följa med, kameran likaså.