Jag lagade mat när mannen min kom innanför dörren hemma - han höll på att ramla baklänges. "Du måste vara bra hungrig" sa han med sitt bredaste leende, så brett att skrattgroparna blev djupare än ever. Men så var icke fallet. Sonen min var hem en sväng och han var nyklippt. Lät sig till och med  fotograferas. Hans besök gav mig energi, tänk så lite det behövs ibland, så lite.