Jo, det är höst. Mörkret sänker sig över oss tidigare och tidigare på eftermiddagarna, det märks för var dag som går. Solen skiner lågt på himlen så där så man blir bländad och den gröna naturen blir allt mer gul, orange och röd.

 

Hösten kan vara väldigt fin.

 

Har rensat bort de gamla, av det myckna regnandet sura sommarblommorna från balkongen. Släpade flera stora plastsäckar, tunga av blöt jord, nerför alla trapporna.

 

Istället fick jag för mig att plantera ljung. Blandade färger vilt.

 

 

 

 

 

 

 

Måndag. Ni vet.

 

 

Förra helgen var jag ju barnvakt åt den finaste tioåringen och den goaste fyraåringen, ni vet de som jag är moster till, deras föräldrar var nämligen bortresta på galej. Jag fick då bland annat äran att följa med de små liven till stallet, till stallet där de rider varje söndag och där jag varit förut.

 

Det är ju så tacksamt att få vara där och ta kort, på djur och på barn, finns det något svårare att ta kort på? De, varken djuren eller barnen kan manipuleras och dirigeras hur som helst, är de inte på humör så är de inte. Nu börjar ju både den finaste och den goaste  bli vana vid att jag allt som oftast tar fram kameran och det gäller för mig att fånga ögonblicken...

 

 

Alltså. Allvarligt. Går inte dagarna fort? Imorgon är det fredag! Igen.

 

 

 

 

 

I ena hörnet av vår soffa har jag min favoritplats, ett täcke och en kudde finns där alltid och väntar på mig. Där sitter jag (nåja, ligger också) och surfar på telefonen eller paddan, kollar på tv. Ibland (ganska ofta) med fötterna i mannens knä. Det händer att vi mumsar på något gott också såsom varma bananer med glass och en extra god hemmagjord chokladsås.

 

Ikväll finns inget som får mig därifrån.

 

 

Det är ju så otroligt fina kvällar nu, solen ligger lågt på himlen och ger ett sådant där speciellt sken som är så härligt och får mig att vilja fotografera allt, precis allt. Visst, vid åtta är det mörkt men ändå, fram till dess.

 

Om jag kommer hem i skaplig tid från jobbet (vilket jag oftast gör) så hinner jag en sväng ut och faktiskt jogga (lufsa) lite. Hur skönt som helst. Idag blåste det kraftigt men se det gjorde ingenting.

 

Imorgon ska jag till Karlstad, och det vet ni ju att där skiner solen alltid.

 

 

 

En lejoninna. En liten, nyfiken men ändå lite försiktig lejoninna. Elegant och med integritet. Det är min uppfattning av katten som flyttat hem till den goaste och den finaste. Och jättesnäll förstås, det är hon ju...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ja. Vad ska jag säga? Kreativitet och spelglädje. Det är min korta tolkning, av vad det handlar om.

 

Rälsen på filmen är den mellan Wien och Zell am See i Österrike. Den blå himlen med molnen som sveper förbi är himlen ovan vår balkong. Och han vars händer far över gitarrsträngar och tangenter är mannen min.

 

Varför Zionsville? Smaka på namnet Zionsville, låter som ett namn direkt taget från en stålmannen-film men det finns faktiskt ett ställe i USA som heter så och där bor mannens ena syster med familj. Förklarar den saken, eller hur?

 

Och visst hörrni, visst spritter det lite i kroppen, jo visst gör det?

 

.

Här har vi en skön soft onsdag kväll och detta är förra veckans rosor. De höll sig fantastiskt fina, länge, länge för att vara snittblommor.

 

 

Oj vad helgerna går snabbt. Men det gör veckorna också.

 

Så vad gör vi, när en ny vecka tågar in? Jo vi blickar framåt, eller hur?

 

Hej Måndag!

 

En tur upp på fjället var ju givet. Nu var vi inte där för att vandra tillika inte hade kläder för det, dvs bra skor för vandring men nästa gång vi åker dit ska vi vandra upp och vandra ner, men denna gång tog vi linbanan. Det var finfint det också.

 

På vårt hotell fanns ett otroligt lyxigt spa att nyttja, hur mycket vi ville, bara eventuella behandlingar av olika slag kostade extra. Och wow så fint det var!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ja då har vi lämnat Wien och tagit tåget ca 4,5 timmar till Zell am See. Denna vackar plats som vi svenskar vanligtvis åker till vintertid för att åka skidor.

 

Det finns förvånansvärt mycket att göra där även när snö saknas. Det här är ett ställe som vi kan tänka oss att återvända till och stanna en hel vecka istället för bara ett par-tre dagar, som det blev denna gång.

 

Vi bodde jättefint precis vid sjön, från hotellträdgården kunde man hoppa ner och bada i det varma vattnet. och säger jag att det är varmt vatten ja då är det riktigt varmt.

 

Samma kväll vi anlände hyrde vi en liten elbåt som vi rattade runt i den lilla lilla sjön och vi var så förundrade över denna vackra plats, luften var så fräsch, temperaturen så otroligt behaglig, vyerna helt makalösa och husen så fina. Zell am See passar alla. Både barn och vuxna, både dom som vill vara aktiva och dom som bara vill vara.