Vi hann

Det var med nöd och näppe men vi hann. Köket är klart och det känns så fantastiskt bra. Gästerna anlände julaftons eftermiddag och de åhade och ahade och vi stod där och sken som små solar jag och mannen min.

Det är numera ett nöje är vistas i köket. Jag får nypa mig själv i armen för att förstå att det är sant. Så fint och bra.

Ingrid:

Kommentera inlägget här: