Rapport 1 av 3 från London
Två megaturister landade sen eftermiddag på Stansted flygplats utanför London. (Puh, är inte direkt förtjust i att flyga). Vi hade bara handbagage med oss vilket innebär max 10 kg var. För säkerhetsskull hade jag jeansjackan på mig och skinnjackan ovanpå den och vindjackan ovanpå den när vi checkade in. Tre jackor i ett. Värsta Michelingubben var jag men ändå.
När vi landat så tog vi oss direkt till hotellet som låg precis vid fotbollslaget Chelseas hemmaarena, och nej det var ingen match under de dagar vi var där, det tyckte jag var jättesynd för guuuu så roooligt det hade varit att se en fotbollsmatch. Ni som känner mig vet att det sista påståendet är en direkt lögn och nu vet ni andra det också, sanningen är att jag var tacksam att det inte var någon match, japp det var jag. Mannen min hade garanterat velat gå på den om det varit någon och snäll (nåja) som jag är hade jag "offrat" mig och följt med, kanske till och med tyckt det var ganska kul, men det får vi aldrig veta och det behöver jag alltså inte erkänna. Ha!
Hotellstandarden i London (kanske hela england) motsvarar inte hotellstandarden i sverige. Den är sämre. Men vårt hotell var fint, med engelska mått, med svenska mått var det som ett standard dubbelrum, förutom den fruktansvärt äckliga heltäckningsmattan på golvet, fy vad snuskig den var. Det visste hotellet om då det på skrivbordet låg en lapp där de efterfrågade förslag på förbättringar utom just angående mattan då byte av densamma pågår. Vi är inte så känsliga vi men är man det så kan det blir liiite jobbigt. Bra att veta till en annan gång om man behöver ta med sig en extra laddning strumpor. Annars var det ett lugnt och tyst hotell med sköna sängar, fräscht badrum och gigantiska badlakan, ja faktiskt de största jag sett. Städning varje dag. Internet fanns det via TV-apparaten men det fungerade inte så bra och kostade gjorde det också. Men vet ni vad? Det fanns badkar och gissa vem som badade varje kväll, varenda kväll. Jupp, I did, för oj så skönt det är!
Och hur kan jag skriva så här mycket om ingenting?
När vi landat så tog vi oss direkt till hotellet som låg precis vid fotbollslaget Chelseas hemmaarena, och nej det var ingen match under de dagar vi var där, det tyckte jag var jättesynd för guuuu så roooligt det hade varit att se en fotbollsmatch. Ni som känner mig vet att det sista påståendet är en direkt lögn och nu vet ni andra det också, sanningen är att jag var tacksam att det inte var någon match, japp det var jag. Mannen min hade garanterat velat gå på den om det varit någon och snäll (nåja) som jag är hade jag "offrat" mig och följt med, kanske till och med tyckt det var ganska kul, men det får vi aldrig veta och det behöver jag alltså inte erkänna. Ha!
Hotellstandarden i London (kanske hela england) motsvarar inte hotellstandarden i sverige. Den är sämre. Men vårt hotell var fint, med engelska mått, med svenska mått var det som ett standard dubbelrum, förutom den fruktansvärt äckliga heltäckningsmattan på golvet, fy vad snuskig den var. Det visste hotellet om då det på skrivbordet låg en lapp där de efterfrågade förslag på förbättringar utom just angående mattan då byte av densamma pågår. Vi är inte så känsliga vi men är man det så kan det blir liiite jobbigt. Bra att veta till en annan gång om man behöver ta med sig en extra laddning strumpor. Annars var det ett lugnt och tyst hotell med sköna sängar, fräscht badrum och gigantiska badlakan, ja faktiskt de största jag sett. Städning varje dag. Internet fanns det via TV-apparaten men det fungerade inte så bra och kostade gjorde det också. Men vet ni vad? Det fanns badkar och gissa vem som badade varje kväll, varenda kväll. Jupp, I did, för oj så skönt det är!
Och hur kan jag skriva så här mycket om ingenting?
Nåja. "Vår" tunnelbanestation hette Fulham Broadway. Låg på District Line som var den gröna linjen. Bra linje.
Londons tunnelbanenät är indelat i zoner, 1 till 4 varav 1 är innersta centrum och zon 2 är ett område runt zon 1, zon 3 är ett område runt zon 2 och zon 4 är ett område runt zon 3, ni fattar va? Fulham Broadway ligger i zon 2. Vi klarade oss bra med att röra oss i zon 1 och zon 2, de flesta sevärdheter finns där. En heldagsbiljett i tunnelbanan för zon 1 och 2 gällde även bussarna. Helt suveränt.
Londons tunnelbanenät är indelat i zoner, 1 till 4 varav 1 är innersta centrum och zon 2 är ett område runt zon 1, zon 3 är ett område runt zon 2 och zon 4 är ett område runt zon 3, ni fattar va? Fulham Broadway ligger i zon 2. Vi klarade oss bra med att röra oss i zon 1 och zon 2, de flesta sevärdheter finns där. En heldagsbiljett i tunnelbanan för zon 1 och 2 gällde även bussarna. Helt suveränt.
Vi var till Hyde Park, där lyssnade vi en stund till en man som pratade om gud i Speakers Corner och om jag förstod det rätt så var han djupt religiös, inte tvärtom. Ja det var han.
I Hyde Park pågick ett lopp av något slag. En enorm massa människor rörde sig mer eller mindre snabbt i en ringlande ström. Alla var de kvinnor och alla hade de något rosa på sig. Det var ett välgörenhetslopp tror jag bestämt. Påminde starkt om vårt eget Vårruset, emedan den inte har med välgörenhet att göra. Salig blandning av folk och en salig blandning av hastigheter var det i londonloppet lika som Vårruset. Hade jag vetat om detta hade jag varit en av dem. Det hade varit något att minnas, att ha sprungit (nåja) ett lopp (nåja) i London.
Vi var också på musikal. Vi såg Lejonkungen. Den var kanonbra och rekommenderas om ni ska till London. Den är som ni säkert förstår för både små och stora.
