Jag har en syster, hon har två döttrar. Den yngsta dottern heter Ida och är tre år, snart tre och ett halvt om man ska vara riktigt noga. Igår var Ida hos oss, alldeles själv, hos mig och mannen min och charmigare unge får man leta efter. Hon har ett språk som får en att häpna. Av flera orsaker. Det är tydligt och det är klart, hon använder långa meningar med målande beskrivningar. Hon pratar gärna. Hon pratar glatt. Hon pratar högt. Vet hon inte svaret på en fråga säger hon det -jag vet inte jag och det säger hon med precis rätt betoning, hon vet verkligen inte, och säger hon inte det så hittar hon på ett för henne lämpligt svar. På fullaste allvar.

Jag märkte två uttryck som frekvent återkom, kanske nyligen upptäckta? Konstigt va? och Coolt va? Dessa två uttryck avslutade många meningar, sagda med sådan precision och känsla att vi inte kunde annat än dra på smilbanden, roade men också förvånade över hennes språkliga träffsäkerhet. En treåring. Hmm..

Hon måste vara den goaste av treåringar, ja det vet jag att hon är.

Idag fyller Idas mamma 40 år.

Grattis så jättemycket på födelsedagen syster min! Vi ses alldeles strax!