Ännu en uppesittarkväll

Klockan har slagit sena timmen och det är nu vi ska kolla på den nyaste skräckisen i vår videobutik, den butik som vi så smidigt rattar med fjärrkontrollen.

Mannen prasslar ute i köket, jag hör ljudet av en Alladin ask, den röda sorten. Ljusen är tända och soffan varm och inbjudande. Kuddar att gömma sig bakom finns inom en armlängds avstånd. Men framför allt - en varm hand att hålla i och en trygg axel att luta sig mot. Det är allt som behövs. 

God kväll gott folk. 



Kommentera inlägget här: