Har varit på en resa till Edsbyn. En resa som tar ca 3 timmar att bila, förutsatt att man inte stannar någonstans för att äta en grillkorv med mos på stående fot, utan ketchup, eller en drive-thru-burgare på första bästa ställe bara för att - då tar det 3 timmar. När jag åkte dit var det kväll och kolsvart ute. Sträckan som kallas Bergslagsdiagonalen är rak och bred men ack så enslig, knappt någon bebyggelse och nästintill ingen trafik alls, det tänker jag på varje gång jag åker den, att på den sträckan vill jag inte under några omständigheter bli stående. På radion hade jag rattat in Vinyl 107 som spelade gamla hits från 3 decennier (60, 70 och 80-talet). Jag kände igen alla låtar och jag sjöng (nåja) högt för mig själv hela vägen, och guuuu så bra låtar och oj vad mycket skön musik jag glömt insåg jag. Tackar ödmjukast för påminnelsen Vinyl 107.

 

Temperaturen hade sjunkit från 0 till -8 när jag kom fram. Om det var snöigt där? Nope, det var det inte. Men när jag lämnade Edsbyn för att åka hem dagen efter så var det ännu ljust ute. Då såg jag. Då såg jag att hela landskapet var täckt i ett ganska tjockt lager frost. Så himla fint.