Det är så höst nu, är det inte? Mörkret kryper snart in under huden, några millimeter för var dag. Men jag vill inte klaga, inte alls, bara konstatera. Sommaren, den fullkomligt underbara sommaren mättar mig ännu. Faktiskt. Hösten blir lättare på något sätt. Trots mörkret och regnandet.

 

November står för dörren och med den en sväng till Norge. Ska bli trevligt. Det är ingen nöjestripp förvisso men trevligt ändå. Jag brukar bli så trött efter ett sådant där intensivt besök hos mina kunder på jobbet, hur trevligt det än är men det är bara att gasa, tuta och köra, vips så är vi framme vid julen, jag kan redan höra hur den knastrar under fötterna.

 

Men. Vi är inte där än. Nä, just nu är det höst.