Här kommer receptet på brödet jag skrev om i förra inlägget. Passar också på att säga att mina äppelgarneringar såg bara, ja löjliga ut, så de kommer jag hoppa över nästa gång, men det var jag det, ni kanske lyckas bättre.

Gott var det.

Kom hem sent igår från en jättetrevlig tillställning så idag fick det bli en lugn, stillsam och en lite lagom skön sysselsättning, så som bakning.

Igår var vi till lilla byns nya matvaruaffär City Gross för första gången. På Erikslunds shoppingcenter har vi ju varit ett antal gånger men aldrig varit in i affären som ligger i ena änden på gatuplanet. Upplevelsen var positiv. Vi kommer att handla där framöver, de gånger då vi ändå är på plats så att säga.

Vi hade bestämt att det skulle ätas fiskgratäng till middag och vi skulle slå till på en efterrätt också, ho ho. Vi såg ett TV-program häromdagen där två äldre italienska farbröder gjorde Apfelstrudel som är en österrikisk efterrätt med filodeg och äppelfyllning. Och Apfelstrudel skulle det bli.

Vi gick alltså där på City Gross och plockade varor och försökte lära oss att hitta. Vi irrade fram och tillbaka men vagnen fylldes sakta men säkert. Till slut var det bara såsen kvar. Jag föreslog att vi skulle köpa pulver och röra ihop en sås, men då förstår ni, då spände mannen sin ljusblåa blick i mig och vilken blick sen, ni skulle sett. Är du så hungrig, har du så bråttom hem? Nä, det ska göras ordentligt, halvfabrikat, är du galen? Och detta utbrast mannen som för några år sedan köpte färdigskalad potatis på burk.

Det måste vara alla matlagningsprogram som inspirerar, och den där matlagningskursen han fick i födelsedagspresent och det nya köket och jag såklart, definitivt jag.

Älskar pepparkakor, i alla dess former. Mycket gott tillsammans med het rykande glögg och ädelost. Yummie!  Årets glögg, vilken kan det vara,  är den utsedd? Förra året var det Blossas glögg med smak av saffran, den gillade jag.

Nu är det söndag. En grå, regnig, tyst och stillsam söndag i november. Jag sitter med hörlurar på och Spotify i öronen, lyssnar på Lalehs fantastiska version av Tomas Ledins Just nu, jag bloggar, jag wordfeudar, jag facebookar - och äter pepparkakor med ädelost.

Idag är mannen min, tillika kocken, bortrest varför jag måste ta tag i detta med maten själv. Och ja, jag är ju då inte husmorstypen varför jag gör något så enkelt och snabbt som det bara går men ändå kan kallas för mat, varför krångla till det när det inte behövs? Jag har idag då valt att laga det som vi kallar för Tonno. Lättlagat och faktiskt sjuuukt gott, i all sin enkelhet. Jag tycker ni ska prova. You will like it. 

I vår lilla italienska speceriaffär Ny Matsedel finns det en väldigt speciell tonfisk att köpa på burk. Det ska vara just den sorten och ingen annan Tonno, Aglio, Olio och Peperoncino heter den. Det är två burkar i varje förpackning. Vi brukar slinka in där och handla på oss en hel laddning med burkar och sedan invänta rätt tillfälle att bruka dem - idag var ett sådant tillfälle.

Till det lite tomater, fetaost, oliver och ruccola. Man kan självklart blanda i annat som man gillar. Bon appétit!

En torsdag, den första torsdagen i september.